×
 

Vad händer efter studenten?

Många ser fram emot studenten i flera år. Det är en helt ny värld full av möjligheter. Men samma frihet kan också kännas skrämmande och det är helt normalt att inte veta vad som ska hända härnäst. Du behöver inte veta precis vad du vill göra resten av livet och en av de fina sakerna är att du alltid kan ändra dig och testa något nytt!
För att underlätta och kanske ta bort lite av oron kommer här lite information om de vanligaste alternativen som finns efter studenten.

De vanligaste alternativen efter studenten är

- Högskola/Universitet
- Arbete/Egenföretagare
- Yrkeshögskola
- Komvux (kommunal vuxenutbildning)
- Folkhögskola
- Övriga studier
- Utlandsstudier

När du fattar ett beslut eller gör ett val är det viktigt att du har en god valkompetens. Med det menas att valet är genomtänkt och har fattats utifrån rätt förutsättningar.

Högskola/Universitet

Att läsa på högskola och universitet kan vara flexibelt, då du kan läsa enstaka kurser eller ett helt program. Ett program är ett paket med kurser som leder till en viss examen. Men du kan även läsa enstaka kurser och sätta ihop din egna unika examen.

Du kan läsa både på deltid och heltid, antingen på plats (campus) eller så kan du plugga på distans. Då brukar det vara ett par fysiska träffar per termin där examinerande moment utförs. Vissa utbildningar startar på hösten och våren. Ibland är det lite lägre intagningspoäng på våren på grund av att färre söker utbildningar då. Vid antagning.se söker du alla kurser och program, där finns också bra länkar och du kan se viktiga datum som är bra att ha koll på. De allra flesta högskolor och universitet har Öppet hus, de brukar också erbjuda möjligheten att få skugga en student och så vidare. Det kan vara bra att gå på Öppet hus för att få en bild av skolan och samtidigt lära sig mer om deras utbildningar. 1 termin är på 20 veckor, vilket motsvarar heltid och då läser du 30 högskolepoäng (HP).
1 läsår är på 40 veckor vilket motsvarar heltid och då läser du 60HP.

Urval

Urval och antagning till kurser och program.

Betygsurval:
BI - Här ingår du som har gymnasieexamen och andra sökande med gymnasiebetyg utan kompletteringar.
BII - Här ingår du som har gymnasieexamen och andra sökande med gymnasiebetyg som kompletterat.
BF - Här ingår du som har folkhögskoleomdöme.

Provurval: HP- högskoleprovet

Oftast så brukar skolor ta in ca 40% av platserna till en utbildning via högskoleprovet och ca 60% via betyg. Fördelen med att skriva högskoleprovet är att du istället för att bara vara med i betygsurvalsgruppen så är du med i både den och högskoleprovsgruppen. Du kan alltså konkurrera om fler antal platser.

Högskoleprovet kan du skriva en gång på höstterminen och en gång på vårterminen. Det högsta resultatet sparas i 5 år. Anmälan och information hittar du här hogskoleprov.nu.

En del av platserna på en utbildning kan gå till de som söker via annat urval. Det är ofta till estetiska utbildningar som kräver färdighetsprov, men kan även vara till utbildningar som tillämpar intervjuer eller andra tester för antagning.

Yrkeshögskola

Du kan välja att läsa en utbildning vid en yrkeshögskola. Skolorna finns på olika ställen i landet och det finns en mängd olika utbildningar inom många olika områden. Du kan läsa mer på vår sida om yrkeshögskolan eller på yrkeshogskolan.se.

Utbildningstiden är oftast mellan 1-2 år och det som krävs brukar vara en gymnasieexamen. Men du kan vara behörig till en yrkeshögskoleutbildning även om du saknar betyg från gymnasiet. Då gör skolan som du vill studera på en bedömning av din reella kompetens. Det innebär att skolan kan testa dina kunskaper och kompetenser som du fått på annat sätt än genom en formell gymnasieutbildning och på så sätt avgöra hur det motsvarar kunskaperna för att kunna tillgodogöra dig utbildningen.

Yrkeshögskoleutbildningarna har en stark koppling till arbetsmarknaden och minst en tredjedel av utbildningen är förlagt på en arbetsplats. Vill du läsa en yrkeshögskoleutbildning så söker du direkt till skolan du är intresserad av. Det innebär att du kan söka till flera skolor utan att behöva rangordna skolorna efter vilka skola du helst vill studera på. Kontakta skolan för att få reda på sista ansökningsdatum och behörighetskrav.

Komvux – kommunal vuxenutbildning

Du är behörig till komvux från och med 1 juli det år du fyller 20 eller om du uppfyller något av dessa kriterier:

  • Slutfört (studiebevis eller gymnasieexamen) en utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller någon likvärdig utbildning.
  • Eller så ska du ha särskilda skäl som grundar sig i dina personliga förhållanden.

För att vara behörig att delta på en kurs ska du sakna sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge. Dessutom ska du ha förutsättningar att tillgodogöra dig utbildningen. Vid Komvux kan du läsa in gymnasiala yrkesutbildningar och gymnasiala enstaka kurser (för examen, grundläggande- & särskild behörighet). Upplägget kan se olika ut, du kan läsa på distans, distans med handledning eller som klassisk klassrumsundervisning. Det är Komvux i din hemkommun som du vänder dig till.

Via Komvux kan du också ansöka om att få göra en prövning i en kurs du redan har minst betyg E i, men skulle vilja få ett högre betyg. Tänk på att det är skillnad på en prövning och att få läsa om en kurs du har godkänt betyg i. En prövning kostar 500 kr per kurs och då får du själv läsa in kunskaperna och gör sedan ett prov på hela kursen. Att läsa om en kurs som du redan har godkänt betyg i är inte säkert att du kan göra på Komvux. Kontakta Komvux i din hemkommun så får du mer information om hur du kan gå till väga.

Folkhögskola

Folkhögskola är en annan typ av skolform för vuxenutbildning med mindre grupper och arbete i projektform. På folkhögskola får du studieomdöme i ämnena i stället för betyg, därav anledningen till att sökande från folkhögskola har en egen urvalsgrupp till högskola och universitet. På folkhögskola kan du bland annat läsa in gymnasiet på vad de kallar för allmän kurs. En allmän kurs kan, trots namnet, ha olika profiler och ofta är dessa estetiskt inriktade. De har även profilkurser där du kan fokusera på ett specifikt ämne, men de har även yrkesutbildningar inom flera områden.

Många folkhögskolor erbjuder ofta internat, stöd & anpassad undervisning så att utbildningen ska bli så bra som möjligt för dig.

Ansökan görs direkt till folkhögskolan och du kan läsa mer om folkhögskoleutbildningar på folkhogskola.nu.

Utlandsstudier

Att åka utomlands efter studenten lockar många. Du kanske vill ta ett sabbatsår och upptäcka världen genom att resa. Några väljer att söka jobb och arbeta. Du kan också studera utomlands, antingen via utbytesprogram på högskola/folkhögskola, på egen hand eller via en förmedlare. Vare sig om du ska göra något av dessa eller kombinera tex. jobb och studier så är det viktigt att att förbereda sig.

Övriga studier

Det finns också ett stort utbud av privata utbildningar, många av dem tar en kostnad och kan ha andra ansökningstider än tex. högskola och universitet. Det finns också många interna utbildningar inom tex. Försvarsmakten, Räddningstjänsten och flygbranschen.

  • Planera i god tid
  • Kolla upp om språktest eller andra tester krävs
  • Din finansiering, försäkring och om visum behövs
  • Boende

Studiemedel

När du studerar kan det vara så att du behöver ansöka om studiemedel via CSN. Du kan få studiemedel när du studerar på högskola, universitet, yrkeshögskola, folkhögskola och Komvux. Vill du veta mer om studiemedel kan du titta här csn.se.

Tips på sidor

www.framtid.se – information om över 2000 yrken
www.studera.nu – söksida för högskolor & universitet
www.utbildningsinfo.se & www.allastudier.se – söksida för olika utbildningsformer, behörighetsvisaren
www.folkhogskola.nu – söksida för folkhögskoleutbildningar
www.yrkeshogskolan.se – söksida för yrkeshögskoleutbildningar
www.arbetsformedlingen.se – information yrken, utbildningsvägar, prognoser, jobbannonser, intressetest
www.antagning.se - där du söker till högskola & universitet
www.saco.se/valjayrke – information om yrken
www.csn.se – för att söka studiemedel
www.hogskoleprov.nu – information om högskoleprovet
statistik.uhr.se - antagningsstatistik