Grundskola

På den här sidan finns generell information om grundskolan. Vill du ha hjälp att reda ut dina tankar om exempelvis språkval, gymnasieval eller framtida yrke? Här kan du boka tid med en studie- och yrkesvägledare:

Vad är grundskolan?

Grundskolan i Sverige är 9-årig obligatorisk skolgång för alla barn i åldrarna 7-16 år. Vanligtvis börjar du grundskola i första klass i augusti det år du fyller 7 och går ut nian i juni det år du fyller 16. 

Ibland talar man om olika stadier i grundskolan, lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet. Då räknas första till tredje klass som lågstadiet, fjärde till sjätte klass är mellanstadiet och sjunde till nionde klass är högstadiet. 

Skolplikt i förskoleklass och grundskola

I Sverige har vi lagstadgad skolplikt. Det betyder att alla barn som är bosatta i Sverige måste gå grundskoleutbildning. Eftersom även förskoleklass numera är obligatorisk så har skolplikten i Sverige förlängts från nio till tio år. 

I andra länder kan det vara annorlunda. Till exempel USA, Finland och Österrike har olika varianter av undervisningsplikt istället. Det innebär möjligheter till hemundervisning i stället för skola. 

Grundskoleutbildningen kan genomföras i olika utbildningsformer. Till exempel grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola eller i förberedande dansarutbildning. Grundskolor kan ha olika profiler, till exempel inom estetisk verksamhet, idrott eller utifrån en viss pedagogik, exempelvis Montessori eller Waldorf. 

Skolverket styr skolan i Sverige

Skolverket är en myndighet som regleras av riksdag och regering. De har ansvar att styra och stödja förskola, skola och vuxenutbildning i Sverige. Grundskolan regleras i skollagen, förordningar och läroplan. Skolverket tar bland annat fram allmänna råd, fortbildningar och nationella prov som stöd till arbetet i skolan. På så sätt arbetar de hela tiden med att utveckla och förbättra den svenska skolan. De jobbar också med forskning och ser till att vi deltar i internationella studier. Det är Skolverket som utfärdar legitimation till lärare och förskollärare. 

Fritt skolval och närhetsprincipen

I Sverige har vi något som kallas för fritt skolval. Med det menas att du som vårdnadshavare har rätt att ansöka om plats på den skola du vill i hemkommunen. Du har även rätt att ansöka om plats på friskola för ditt barn, oavsett om skolan ligger i eller utanför hemkommunen. Det fria skolvalet innebär snarare att du har möjlighet att önska skola än att välja en viss skola. 

Barnets hemkommun är skyldig att erbjuda skolplacering för alla barn som är skrivna i kommunen. När platsfördelningen görs utgår de ifrån vårdnadshavarens önskemål samt från något som kallas för närhetsprincipen. Med närhetsprincipen menas att alla barn ska erbjudas plats i en skola som inte ligger alltför långt ifrån hemmet. 

Flytt till annan kommun

Om du ska flytta till en annan kommun med barn behöver du göra en anmälan om skolplats till kommunen ni ska flytta till. Flyttar ni till en närliggande kommun så har barnet rätt att gå kvar i sin nuvarande skola läsåret ut. Vill ni fortsätta gå kvar i skolan i kommunen som ni flyttar ifrån kan det vara möjligt. Förutsättningen för det är att det finns ett samverkansavtal mellan de två aktuella kommunerna. Vid byte av skola mitt i en termin är det extra viktigt att den gamla skolan gör en överlämning till den nya skolan för en smidig övergång.

Friskola eller kommunal skola

Grundskolor kan drivas av kommunen, staten eller privat, så kallade friskolor. Det behöver inte skilja sig så mycket att gå på en kommunal skola eller en friskola. Det är eftersom alla skolor måste förhålla sig till samma regler kring utbildning. Den enda skillnaden är att det är olika huvudmän i de olika formerna. I kommunala skolor är kommunen huvudman och i friskolor är det ett företag som är huvudman.

Vanliga frågor om grundskolan

Vad krävs för att vara behörig till de olika gymnasieprogrammen?

För att vara behörig till nationella program på gymnasieskolan behöver du ha lägst betyget E i Svenska/Svenska som andraspråk, Matematik och Engelska. Vill du läsa ett yrkesprogram behöver du även lägst betyget E i ytterligare fem ämnen. Vilka dessa fem är spelar ingen roll.

Vill du istället söka ett högskoleberedande program krävs lägst betyget E i ytterligare nio ämnen. Vilka ämnen som du behöver ha minst E i är beroende på vilket högskoleförberedande program du söker. För behörighet till Ekonomiprogrammet, Humanistiska programmet och Samhällsvetenskapsprogrammet krävs lägst betyget E i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. För behörighet till Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet krävs lägst betyget E i biologi, fysik och kemi. Gällande Estetiska programmet så kan det vara vilka nio ämnen som helst. För att söka till Estetiska programmet kan du även behöva göra färdighetsprov.