Gymnasiet

Gymnasieskolan i Sverige är en utbildning som sker efter grundskolan och som oftast är tre år lång. I gymnasiet får du som elev välja utbildning själv men vissa ämnen läser alla. Om du ska välja gymnasium eller går i gymnasiet och vill ha vägledning i dina studier eller framtida studie- och yrkesval kan du kontakta oss på snacka med SYV. Du är också välkommen att kontakta oss om du är vårdnadshavare till någon som ska börja eller som går i gymnasiet.

Gymnasieprogram

Gymnasieskolan i Sverige är uppdelad i program. Det finns 18 Nationella program uppdelat på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. De nationella gymnasieprogrammen består av kurser som delas in i gymnasiegemensamma- och programgemensamma ämnen. Vidare har varje program inriktningar och programfördjupningar som hör till programmet. Utöver det har alla program 200 poäng individuella val och ett gymnasiearbete som ska genomföras. Gymnasieprogrammen i Sverige är tre år och du läser totalt 2500 poäng. 

Introduktionsprogram och riksrekryterande utbildningar

Det finns även fyra introduktionsprogram för dig som ännu inte är behörig till nationellt program. På gymnasiekoll.se finns en lista på alla program och beskrivningar av programmen och annat som är bra att veta inför ditt gymnasieval. Förutom de nationella programmen samt introduktionsprogram så finns det även riksrekryterande utbildningar. Förr hette det gymnasielinjer men sedan 2011 heter de olika utbildningarna på gymnasiet gymnasieprogram. 

Välja gymnasieprogram

Att välja gymnasieprogram kan vara både spännande och skrämmande. För att göra ett välgrundat val som känns rätt för dig behöver du läsa på om alla olika program. Förutom att ha kunskap om alternativen behöver du också utgå ifrån dig själv. Vad är du intresserad av? Vilka ämnen tycker du är kul? Vad har du för styrkor och vad är ditt mål med gymnasiet?

Ett sätt att ringa in ett passande program för dig är att göra plus- och minuslistor med några tänkbara alternativ. Detta synliggör hur programmen matchar dina önskemål och mål med gymnasieutbildningen. Det kan vara bra att få prata om dina tankar kring olika tänkbara val med de som står dig nära. Det kan också vara bra att prata med en studie- och yrkesvägledare som har kunskap om val och väljande. Viktigt är att du i slutändan gör ett val som känns bra för dig och inte väljer utifrån vad andra tycker att du ska välja. 

Kommunal skola eller friskola

En gymnasieskola kan drivas av kommunen eller av ett företag. En så kallad friskola. Det är viktigt att du väljer en skola som passar dig så att din studietid blir rolig och lärorik.

Fundera över vad som är viktigt för att du ska trivas. Det kan till exempel vara utifrån:

  • storlek på skola på klass 
  • hur långt du har till skolan
  • finns det matsal, bibliotek, elevhälsa
  • om skolan har speciella teman eller organisationer de samarbetar med
  • om ett specifikt språk erbjuds, en idrott som intresserar dig 

Fundera på vad som är viktigt för dig och jämför vad de olika skolorna erbjuder.

Det är Skolverket som bestämmer

Skolverket styr över alla skolor i Sverige. De har ansvar att styra och stödja förskola, skola, gymnasieskola och vuxenutbildning i Sverige. Gymnasieskolan regleras i Skollagen, gymnasieförordningen och läroplanen Gy11. Skolverket tar bland annat fram allmänna råd, fortbildningar och nationella prov som stöd till arbetet i skolan. På så sätt arbetar de hela tiden med att utveckla och förbättra den svenska skolan. De jobbar också med forskning och ser till så att vi deltar i internationella studier. Det är Skolverket som utfärdar legitimation till lärare.

Ingen skolplikt för gymnasiet

I Sverige gäller skolplikt för alla som är bosatta här från förskoleklass till och med nionde klass i grundskolan. Det betyder att det inte är obligatoriskt att gå i gymnasiet. Alltså väljer du själv om du ska gå gymnasiet eller inte. När du däremot har tackat ja till en plats i en gymnasieskola så gäller närvaroplikt. Det betyder att har du valt att gå på gymnasiet så måste du närvara på undervisningen. Det är genom aktiv närvaro som inlärning sker som bäst vilket kommer att gynna dina betyg.

Uteblir du från undervisningen utan lov så kan ditt CSN-bidrag bli indraget. Även andra bidrag som till exempel inackorderingstillägg eller övriga bidrag som finns inom familjen kan också bli drabbade.

Vanliga frågor om gymnasiet

Hur mycket är 100 poäng på gymnasiet?

Vanligtvis sträcker sig en kurs på 100 poäng över ett läsår. Men 100 poäng motsvarar egentligen 100 timmar. Det innebär att du kan läsa kurser på 100 poäng på en termin eller kurser på 50 poäng på två terminer till exempel.

Kan man gå om gymnasiet?

Du kan inte gå om gymnasiet om du har slutfört en gymnasieutbildning, men om du hoppar av, eller vill byta till ett helt annat program så kan du börja om. 

Hur många timmar frånvaro får man ha på gymnasiet?

Det beror på om det är giltig eller ogiltig frånvaro. Giltig frånvaro är när skolan godkänt att du är ledig eller att du är sjukanmäld. Ogiltig frånvaro är när du uteblir utan att skolan har beviljat att du är borta. Sammanlagt fyra timmars ogiltig frånvaro under en månad kan påverka ditt CSN och även andra bidrag som du eller din familj har.

Har man praktik på gymnasiet?

gymnasiet kallas praktiken för APL, arbetsplatsförlagt lärande och innebär att delar av utbildningen genomförs på en arbetsplats. På yrkesprogrammen har eleverna minst 15 veckors APL och för elever som går en gymnasial lärlingsutbildning är minst halva utbildningen arbetsplatsförlagd.

Vad är meritpoäng?

Meritpoäng är en sorts bonuspoäng som du får tillgodoräkna dig om du har läst vissa specifika kurser och fått minst betyget E i kursen. De kurser som kan ge meritpoäng är moderna språk 3, moderna språk 4 och moderna språk 5, engelska 7 och matematik 2, matematik 3, matematik 4, matematik 5 och matematik specialisering. Totalt kan du få tillgodoräkna dig max 2,5 meritpoäng. Läs mer om meritpoäng här.

Vad krävs för att vara behörig till de olika gymnasieprogrammen?

För att vara behörig till nationella program på gymnasieskolan behöver du ha lägst betyget E i Svenska/Svenska som andraspråk, Matematik och Engelska. Vill du läsa ett yrkesprogram behöver du även lägst betyget E i ytterligare fem ämnen. Vilka dessa fem är spelar ingen roll.

Vill du istället söka ett högskoleberedande program krävs lägst betyget E i ytterligare nio ämnen. Vilka ämnen som du behöver ha minst E i är beroende på vilket högskoleförberedande program du söker. För behörighet till Ekonomiprogrammet, Humanistiska programmet och Samhällsvetenskapsprogrammet krävs lägst betyget E i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. För behörighet till Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet krävs lägst betyget E i biologi, fysik och kemi. Gällande Estetiska programmet så kan det vara vilka nio ämnen som helst. För att söka till Estetiska programmet kan du även behöva göra färdighetsprov.

Jag trivs inte på min gymnasieskola, vad gör jag?

Vad är det som inte känns bra på din skola? Är det valet av program, hur undervisningen är organiserad eller klickar du inte med kompisarna i klassen?  Ett bra första steg är att prata med någon som jobbar på skolan som du har förtroende för. Att sätta ord på sina känslor och tankar kan vara ett bra första steg för att synliggöra för sig själv, och för skolan, vad det är som inte känns bra.

Känner du att du går på fel program så kan ni tillsammans se över vilka alternativ som passar dig. Syv har kunskap om olika studievägar och kan även hjälpa dig att hitta motivation till att fortsätta din nuvarande utbildning om så önskas. Kommer du fram till att ett skolbyte är det bästa för dig så kan studie- och yrkesvägledare guida dig vidare.

Att byta skola och/eller program kan ibland gå lätt och ibland är det svårare. Generellt så är det lättare att byta inför, eller i början av ett nytt läsår. Går du i årskurs två eller tre på gymnasiet så behöver din studieplan stämma någorlunda bra överens med den önskade skolans upplägg så att de kan tillgodose dig med den undervisning du har rätt till. En annan sak som kan försvåra ett byte kan vara att skolan inte har några lediga platser och därmed inte har möjlighet att erbjuda en plats.

Vad menas med gymnasieexamen?

När du läst klart ett gymnasieprogram och uppnått alla kriterier för examen så får du en gymnasieexamen. Du får då ett så kallat examensbevis. Saknar du godkända betyg i vissa kurser som krävs för ett examensbevis så får du istället ett studiebevis.

Oavsett om du har läst ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program behöver du ha godkända betyg, det vill säga minst E, i 2250 poäng av 2500 poäng för att få gymnasieexamen. Utöver det så krävs följande:

För yrkesförberedande:

  • Minst betyget E i svenska 1 eller svenska som andraspråk 1
  • Minst betyget E i matematik 1
  • Minst betyget E i engelska 5
  • Betyget E i gymnasiearbete
  • Minst betyget E i 400 poäng av programgemensamma ämnen.

För högskoleförberedande program:

  • Minst betyget E i svenska 1,2 och 3 eller svenska som andraspråk 1,2 och 3
  • Minst betyget E i matematik 1
  • Minst betyget E i engelska 5 och 6
  • Betyget E i gymnasiearbete