Högskola och universitet
Vad är en högskola?
En högskola är ett lärosäte som bedriver eftergymnasiala utbildningar. Utbildningarna är i grunden akademiska och till största del teoretiska. Vissa utbildningar innehåller också till viss del praktiska inslag. Det gäller framförallt de utbildningar som leder till yrkesexamen eller utbildar till ett visst yrke.
Tips! Det finns många varianter på utbildningar för vuxna som inte sker på högskola eller universitet, till exempel yrkeshögskoleutbildningar och komvux. Läs allt om vuxenutbildning här.
Vad är skillnaden mellan en högskola och ett universitet?
Högskolor och universitet är väldigt lika varandra. Den stora skillnaden är att universiteten får utfärda högskoleexamen generellt, högskolor får bara utfärda examen inom vissa ämnen. Det innebär också att universiteten bedriver forskning i större utsträckning än högskolorna.
Namnen högskola och universitet är dock inte skyddade utan vem som helst får använda dem. Men endast de som har fått tillstånd av Universitetskanslersämbetet får utfärda examen på högskolenivå.
Ansökan till högskola och universitet
Du söker till högskola och universitet med dina betyg från gymnasiet, komvux eller folkhögskolan. Du kan öka dina chanser att bli antagen med ett resultat från högskoleprovet. Det räcker inte bara att skriva högskoleprovet för att vara behörig till högskolan. Däremot går det också att söka in med reell kompetens om du inte har en examen från gymnasiet, komvux eller folkhögskolan. Eftersom det ofta är fler som söker till en kurs eller program än vad det finns platser, så gör högskolan ett urval.
Urval
Det finns tre urvalsgrupper och olika stora delar av klassen på högskolan kommer att bestå av personer från olika urvalsgrupper. Urvalsgrupperna är betyg (BI, BII, BF), högskoleprov (HP) och alternativt urval. Minst en tredjedel av platserna på en utbildning ska gå till betygsgruppen, och detsamma gäller för högskoleprovsgruppen. Resterande platser kan högskolan eller universitetet själva besluta om fördelning för utifrån vissa kriterier. Det alternativa urvalet kan ibland bestå av intervjuer eller färdighetsprov.
Betygsgruppen består av tre grupper,
- BI är för dig som har betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning och som inte behövt läsa in någon kurs för att bli behörig.
- BII är för dig som har kompletterat ditt betyg med enstaka eller flera kurser på komvux. Här ingår även du som har gått ett basår eller läst på folkhögskola för särskild behörighet.
- BF är för dig som har folkhögskoleutbildning med intyg och studieomdöme för grundläggande eller allmän behörighet.
- Ytterligare en grupp är HP, som är resultat från högskoleprovet.
Du kan läsa mer om urvalsprocessen här.
Datum och antagning
Antagning sker två gånger per år. De flesta kurser och program börjar på höstterminen, men vissa kurser och program startar även på vårterminen. Till höstterminens kurser och program ska du söka senast den 15 april och till vårterminen söker du senast den 15 oktober, men se till att titta på datumen på antagning.se eftersom det kan skilja på någon dag från år till år. Det finns också sommarkurser. Se alla aktuella datum här.
Du ansöker till alla högskolor och universitet på antagning.se. Där får du också ditt antagningsbesked. Har du missat att göra ansökan i tid så kan du ändå göra en sen anmälan till de utbildningar som är öppna för det.
Kurser, program och högskolepoäng
Unikt för högskolor och universitet är att du tillgodogör dig högskolepoäng (hp) från dina studier. Högskolepoäng motsvarar omfattningen av studierna. Vid studier på helfart (100% studietakt) läser du 30 hp på en termin.
De flesta programmen på grundnivå är 180 hp vilket motsvarar sex terminers(tre år) studier på helfart. Programmen består till största del av förutbestämda kurser men ofta finns det några valbara kurser inom programmet. Du kan också läsa fristående kurser på grundnivå och sätta ihop en egen examen. Det kan du göra inom många utbildningar men inte alla. Ta hjälp av en studie- och yrkesvägledare vid lärosätet för att säkerställa att du kan nå önskad examen.
För vissa yrken krävs att du har en yrkesexamen. För dessa krävs att du har läst det specifika programmet. Här kan du läsa mer om examina på grundnivå.
Glöm inte att ansöka om CSN!
För dina studier på högskola och universitet kan du få studiebidrag från CSN. Det måste du ansöka om i förväg. CSN består av en del bidrag och en del lån. Du måste inte låna från CSN om du inte vill utan kan ansöka om endast bidraget. Om du inte klarar dina studier eller om du hoppar av studierna riskerar du att bli av med ditt CSN. Läs mer om studiebidrag här.
