Har du målet att läsa på högskola eller universitet efter gymnasiet? Då har du säkert hört talas om meritpoäng och antagningspoäng. Och även om du inte tänkt läsa vidare direkt efter studenten kan det vara bra att veta vad det handlar om. Du kanske vill studera lite senare i livet eller så ångrar du dig efter tre år på gymnasiet. Du kan nämligen få högskolebehörighet av att läsa vilket gymnasieprogram som helst.
Meritpoäng ska inte blandas ihop med meritvärdet som är dina betyg från grundskolan. Meritpoäng är bonuspoäng som läggs ovanpå ditt betygsvärde och används när du söker till högskola eller universitet. Du kan få poäng för vissa kurser i moderna språk, matematik och engelska.
Det spelar ingen roll vilket betyg du får i kursen så länge det är godkänt (E) eller högre för att du ska få räkna kursen som meriterande. Däremot räknas betyget in i ditt genomsnitt, precis som alla andra betyg. Hur många meritpoäng du kan räkna med har att göra med vilken utbildning du söker efter gymnasiet. Du kan till exempel inte få extra poäng för kurser som krävs för att vara behörig att ansöka till utbildningen.
Antagningen till högre utbildningar sker likt antagningen till gymnasiet gör, men istället för att lägga ihop dina betyg från grundskolan till ett meritvärde tar du ut ett viktat genomsnitt på gymnasiebetygen. Då får du ut ett så kallat jämförelsetal. Att genomsnittet är viktat innebär att det spelar roll hur stor kursen är, alltså hur många poäng den utgör.
Betygen räknas i en 20-gradig skala. Alltså är det bästa betygsvärdet du kan få 20,0 poäng. Du kan bara lägga på 2,5 meritpoäng på det, även om du kvalificerat dig för mer. Det betyder att det absolut maximala betygsvärdet är 22,5 poäng – fast det är väldigt ovanligt.
De kurser som kan ge meritpoäng är:
Som mest kan du få 2,5p oavsett om du läst fler kurser som är meritpoängsgivande.