Betyg i grundskolan får du vanligtvis för första gången i slutet på årskurs 6. Sedan får du betyg i slutet av varje termin tills du går ut nian och får ditt slutbetyg.
Betygssystemet i Sverige är en skala mellan A-F där A-E är godkända betyg och F är underkänt eller icke godkänt. Det är dina lärare som sätter betyg på dina kunskaper i olika ämnen. Alla ämnen har olika betygskriterier.
Om du som elev varit så pass mycket frånvarande så att läraren inte kan bedöma dina kunskaper i ämnet måste hen sätta ett streck istället för ett betyg. Streck räknas inte som ett betyg till skillnad från F som är ett underkänt betyg.
Du använder ditt slutbetyg från grundskolan för att räkna ut ditt meritvärde. Meritvärdet kallas också antagningspoäng eftersom det används när du söker till gymnasiet. När det är fler sökande till ett program än det finns platser så används meritvärdet för att konkurrera om platserna. De sökande som har högst meritvärde är de som erbjuds platser på programmet.
Du räknar ut ditt meritvärde från grundskolan genom att lägga ihop dina 16 bästa betyg. Om du har läst moderna språk kan du räkna med det betyget också så då räknas dina 17 bästa betyg. Betygen motsvarar ett siffervärde på 0-20, där A = 20, B = 17.5, C = 15, D = 12.5, E = 10 och F = 0. Till exempel om du har E i alla ämnen inklusive moderna språk får du ett meritvärde på 170 poäng. Räkna ut ditt meritvärde på gymnasiekoll.se.
När du ska ansöka till gymnasiet behöver du också se till att du är behörig till det program du vill läsa. Det är olika behörighet till olika program. För att vara behörig till ett yrkesprogram behöver du ha betyget E eller högre i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik plus minst fem andra ämnen. För att vara behörig till ett högskoleförberedande program måste du ha lägst betyget E i samma tre ämnen plus minst nio andra ämnen. Vilka ämnen det är beror på vilket program du vill läsa. Det kan du se på den här sidan. Saknar du behörighet till gymnasieskolans nationella program så finns det fyra introduktionsprogram.
Första gången du skriver nationella prov är i trean i grundskolan. Sedan skriver du nationella prov i sexan, nian och på gymnasiet. Alla i Sverige skriver nationella prov ungefär samtidigt under en period. Proven ser också likadana ut för alla. Det är för att läraren ska ha provet som hjälp när hen sätter betyg på dina kunskaper.
Hur du presterar på de nationella proven kan påverka ditt betyg i ämnet men är långt ifrån hela underlaget för betygssättning. Läraren sätter betyg på dina kunskaper utifrån all information hen har om dig. Till exempel de kunskaper du visar i klassrummet eller på inlämningsuppgifter.
Läs allt om nationella prov, datum och anpassade prov på Skolverket.se.