Vad gör man efter gymnasiet?
Efter gymnasiet kan du plugga, jobba eller resa till exempel. Du kan läsa om några av alternativen på den här sidan.
Det finns många olika sorters vuxenutbildningar i Sverige. De vanligaste är komvux- yrkeshögskole-, folkhögskole-, högskole- och universitetsutbildningar. De olika sorterna kan skilja sig vad gäller inriktning på studierna, hur länge du pluggar och vad de leder till.
Komvux är kommunala vuxenutbildningar. På komvux kan du läsa upp dina betyg eller skaffa dig helt ny kompetens på grundläggande nivå, gymnasienivå eller specialinriktade utbildningar. Läs mer om komvux här.
På yrkeshögskolan studerar du till ett yrke. Det finns många påbyggnadsutbildningar för dig som har yrkesexamen från gymnasiet eller motsvarande utbildning. Utbildningarna på yrkeshögskolan har nära koppling till arbetsmarknaden och du får ofta genomföra någon form av praktik. Det kallas LIA, vilket är en förkortning av Lärande i Arbete. Läs mer om yrkeshögskolan här.
På Folkhögskola kan du läsa olika eftergymnasiala utbildningar. Det kan var profilkurser eller yrkesutbildning. Du kan även läsa till högskolebehörighet om du inte har en gymnasieexamen. Många Folkhögskolor erbjuder boende på internat och flera har även distansutbildningar. Läs allt om Folkhögskolan på den här hemsidan.
Högskolor och universitet bedriver akademiska utbildningar. De har en mer teoretisk karaktär och en nära koppling till forskning. I vissa program ingår också en form av praktik som då kallas VFU (Verksamhetsförlagd utbildning). Läs mer om högskola och universitet här.
På högskola och universitet kan du läsa hela program som leder till en kandidatexamen eller en yrkesexamen. Du kan också läsa enstaka kurser i specifika ämnen, de kallas för fristående kurser.
Till vuxenutbildningar hör också kurser inom kompetensutveckling som du kan läsa inom ditt yrke till exempel.
Vissa utbildningar ges på distans, vissa på kvällstid och vissa på kvarts- eller halvfart. Det innebär att du kan studera vid sidan av din vanliga sysselsättning. För att ta reda på vad du kan studera på distans eller deltid måste du kontrollera utbudet inom just den sortens utbildning du vill gå. För komvux vänder du dig till din hemkommun, för yrkeshögskola kan du kontrollera på yrkeshogskolan.se, och för högskola och universitet är det studera.nu som gäller.
När du studerar kan du få ekonomiskt stöd i form av CSN. Du måste ansöka om CSN separat från ansökan till utbildningen. Du kan få både bidrag och lån från CSN om den utbildningen du valt är CSN-grundande. Läs mer på CSNs hemsida.
Efter gymnasiet kan du plugga, jobba eller resa till exempel. Du kan läsa om några av alternativen på den här sidan.
Nej, yrkeshögskola och högskola är inte samma sak. Båda utbildningsformerna är eftergymnasiala. Högskolan erbjuder akademiska utbildningar och forskning. Yrkeshögskolan erbjuder utbildningar med mycket praktik, oftare kortare program och alla utbildningar leder till yrken där arbetskraft efterfrågas.
Högskolor och universitet är väldigt lika varandra. Skillnaden ligger i rättigheter att utfärda examen och forskning. Läs mer om skillnaderna och likheterna här.
För start på hösten så får du besked i juli. För start på våren så får du besked i december.
Du ansöker direkt till skolan som du vill studera på. Ansökan till yrkeshögskolan kan ske två gånger per år, en för start på hösten och en för start på våren. Du hittar alla utbildningar på yrkeshogskolan.se.
En av de främsta skillnaderna mellan utbildningar som ges på högskola/universitet och de som ges på yrkeshögskolan, är att så kallade YH-utbildningar är framtagna för att matcha behovet på arbetsmarknaden, medan utbildningar på högskola/universitet är mer inriktade på forskning men kan också ge yrkeskompetens.
Utbildningarnas längd anges i yrkeshögskolepoäng (YH-poäng), där fem poäng motsvarar en veckas studier på heltid. 100 poäng motsvarar ett halvårs heltidsstudier, 200 poäng ett års heltidsstudier, 400 poäng två års heltidsstudier osv.
Det kan se olika ut i olika kommuner. Besök din kommuns hemsida på vuxenutbildning för mer information kring hur det fungerar där du bor.
Heltidsstudier på komvux är 20 poäng per vecka. Det brukar gå att kombinera till exempel två kurser åt gången på halvtid. Kolla med din kommun om det går att läsa mer än 20 poäng i veckan.
Du ansöker via den kommun du är folkbokförd i. Gå in på kommunens hemsida under vuxenutbildning för mer information. Har du hittat en utbildning som inte finns i din hemkommun så kan det vara möjligt att läsa den beroende på vilka avtal som finns mellan kommunerna.
CSN-beloppen för 2021 ligger på 3312 kr i bidrag och 7616 kr i lån per månad. Men det är bara om du läser på heltid och inte har några andra tillägg eller begränsningar. Läs allt om CSN på deras hemsida.
Nej, du måste läsa hela sjuksköterskeprogrammet på högskolenivå även om du redan är undersköterska. Ibland kan man få tillgodoräkna sig kurser men det skiljer sig mellan lärosäten så se till att fråga en SYV om detta.
På komvux tar 100 poäng fem veckor om du läser på heltid. En gymnasiekurs är oftast på 100 poäng men det kan skilja sig mellan kurser så kontrollera det noga med din kommun.
Ja det kan man, du kan välja att läsa distans på komvux och till viss del på folkhögskolor.
För att läsa vid komvux behöver du kontakta din hemkommun, det vill säga kommunen där du är skriven. Där pratar du med utbildningsförvaltningen eller ansvarig för kommunens vuxenutbildning.
Ja, du kan få studiemedel när du studerar på högskola, universitet, yrkeshögskola, folkhögskola och komvux.
En yrkeshögskola ger en eftergymnasial utbildning som kombinerar teori med praktiska yrkeserfarenheter. Yrkeshögskoleutbildningar är ofta på 1-2 år och ger dig som studerande en yrkesmässigt eftertraktad kompetens där det finns ett uttalat behov av arbetskraft. Det finns alltså goda möjligheter till att få jobb efter avslutad utbildning. YH-utbildningar finns inom de flesta branscherna och många väljer just YH för mer vidareutveckling eller om man helt vill byta karriär.
Meritpoäng är en sorts bonuspoäng som du får tillgodoräkna dig om du har läst vissa specifika kurser och fått minst betyget E i kursen. De kurser som kan ge meritpoäng är moderna språk 3, moderna språk 4 och moderna språk 5, engelska 7 och matematik 2, matematik 3, matematik 4, matematik 5 och matematik specialisering. Totalt kan du få tillgodoräkna dig max 2,5 meritpoäng. Läs mer om meritpoäng här.
Här kan du läsa mer om behörighet till komvux, universitet eller yrkeshögskola: Vad händer efter studenten.
LIA står för Lärande i Arbete och är en period där du som student får möjlighet att praktisera på en arbetsplats. Alla yrkeshögskoleutbildningar omfattas av LIA. Det innebär att du i praktiken utvecklar din kompetens och kunskap som du får under utbildningen. Genom din praktik skapar du ett brett kontaktnät då samverkan mellan företag och andra arbetsgivare drivs tillsammans med yrkeshögskoleutbildningen.