Vuxen­utbildningar
Det finns många olika sorters vuxenutbildningar i Sverige. De vanligaste är komvux– yrkeshögskole-, folkhögskole-, högskole- och universitetsutbildningar. De olika sorterna kan skilja sig vad gäller inriktning på studierna, hur länge du pluggar och vad de leder till.
Olika vuxen­utbildningar
-
-
Yrkeshögskola
Utbildningarna på yrkeshögskolan är nära sammankopplade med arbetslivet. Läs allt om yrkeshögskolan här.
-
Högskola och universitet
Högskolan och universitetet är akademiska utbildningar. Läs allt om dem här.
Komvux
Komvux är kommunala vuxenutbildningar. På komvux kan du läsa upp dina betyg eller skaffa dig helt ny kompetens på grundläggande nivå, gymnasienivå eller specialinriktade utbildningar. Läs mer om komvux här.
Yrkeshögskola
Skolverket är en myndighet som regleras av riksdag och regering. De har ansvar att styra och stödja förskola, skola och vuxenutbildning i Sverige. Grundskolan regleras i skollagen, förordningar och läroplan. Skolverket tar bland annat fram allmänna råd, fortbildningar och nationella prov som stöd till arbetet i skolan. På så sätt arbetar de hela tiden med att utveckla och förbättra den svenska skolan. De jobbar också med forskning och ser till att vi deltar i internationella studier. Det är Skolverket som utfärdar legitimation till lärare och förskollärare.
Folkhögskola
På Folkhögskola kan du läsa olika eftergymnasiala utbildningar. Det kan vara profilkurser eller yrkesutbildning. Du kan även läsa till högskolebehörighet om du inte har en gymnasieexamen. Många Folkhögskolor erbjuder boende på internat och flera har även distansutbildningar. Läs allt om folkhögskolan här.
Högskola och universitet
Högskolor och universitet bedriver akademiska utbildningar. De har en teoretisk karaktär och en nära koppling till forskning. I vissa program ingår också en form av praktik som då kallas VFU (Verksamhetsförlagd utbildning). Läs mer om högskola och universitet här.
Kurser och delkurser
På högskola och universitet kan du läsa hela program som leder till en kandidatexamen eller en yrkesexamen. Du kan också läsa enstaka kurser i specifika ämnen, de kallas för fristående kurser.
Till vuxenutbildningar hör också kurser inom kompetensutveckling som du kan läsa inom ditt yrke till exempel.
Distans- och kvällskurser
Vissa utbildningar ges på distans, vissa på kvällstid och vissa på kvarts- eller halvfart. Det innebär att du kan studera vid sidan av din vanliga sysselsättning. För att ta reda på vad du kan studera på distans eller deltid måste du kontrollera utbudet inom just den sortens utbildning du vill gå. För komvux vänder du dig till din hemkommun, för yrkeshögskola kan du kontrollera på yrkeshogskolan.se, och för högskola och universitet är det studera.nu som gäller.
Ansök om CSN
När du studerar kan du få ekonomiskt stöd i form av CSN. Du måste ansöka om CSN separat från ansökan till utbildningen. Du kan få både bidrag och lån från CSN om utbildningen du valt är CSN-grundande.
Vanliga frågor om vuxen­utbildningar
-
För att läsa vid komvux behöver du kontakta din hemkommun, det vill säga kommunen där du är skriven. Där pratar du med utbildningsförvaltningen eller ansvarig för kommunens vuxenutbildning.
-
Ja, du kan få studiemedel när du studerar på högskola, universitet, yrkeshögskola, folkhögskola och komvux.
-
Efter gymnasiet kan du höja ditt meritvärde genom att göra prövning i en redan godkänd kurs/ämne. Har du däremot ett F kan du få möjlighet att läsa en gång till på Komvux. Du kan även få möjlighet att läsa meritpoängsgivande kurser/ämnen men det är kommunen där du bor som bestämmer vad som är möjligt.
-
En yrkeshögskola ger en eftergymnasial utbildning som kombinerar teori med praktiska yrkeserfarenheter. Yrkeshögskoleutbildningar är ofta på 1-2 år och ger dig som studerande en yrkesmässigt eftertraktad kompetens där det finns ett uttalat behov av arbetskraft. Det finns alltså goda möjligheter till att få jobb efter avslutad utbildning. YH-utbildningar finns inom de flesta branscherna och många väljer just YH för mer vidareutveckling eller om man helt vill byta karriär.
-
CSN-beloppen för 2026 ligger på 4120 kr i bidrag och 9472 kr i lån per månad. Men det är bara om du läser på heltid och inte har några andra tillägg eller begränsningar. Läs allt om CSN på deras hemsida.
-
LIA står för Lärande i Arbete och är en period där du som student får möjlighet att praktisera på en arbetsplats. Alla yrkeshögskoleutbildningar omfattas av LIA. Det innebär att du i praktiken utvecklar din kompetens och kunskap som du får under utbildningen. Genom din praktik skapar du ett brett kontaktnät då samverkan mellan företag och andra arbetsgivare drivs tillsammans med yrkeshögskoleutbildningen.
-
Meritpoäng är en sorts bonuspoäng som du får tillgodoräkna dig om du har läst vissa specifika kurser/ämnen och fått minst betyget E i kursen/ämnet.
Om du läser enligt Gy25 så är de ämnen som du kan få meritpoäng för Moderna språk fortsättning nivå 1, Moderna språk fortsättning nivå 2, Moderna språk fördjupning nivå 1, 2, 3, Engelska Nivå 3, Matematik Nivå 2, Matematik Fortsättning Nivå 1, Matematik Fortsättning Nivå 2, Matematik Fördjupning Nivå 1, Matematik specialisering b/c
Om du läser enligt Gy11 så är de kurser som kan ge meritpoäng moderna språk 3, moderna språk 4 och moderna språk 5, engelska 7 och matematik 2, matematik 3, matematik 4, matematik 5 och matematik specialisering.
Totalt kan du få tillgodoräkna dig max 2,5 meritpoäng. Läs mer om meritpoäng här.
-
Här kan du läsa mer om behörighet till komvux, universitet eller yrkeshögskola: Vad händer efter studenten.
-
Högskolor och universitet är väldigt lika varandra. Skillnaden ligger i rättigheter att utfärda examen och forskning. Läs mer om skillnaderna och likheterna här.
-
Du ansöker via den kommun du är folkbokförd i. Gå in på kommunens hemsida under vuxenutbildning för mer information. Har du hittat en utbildning som inte finns i din hemkommun så kan det vara möjligt att läsa den beroende på vilka avtal som finns mellan kommunerna.
-
Du ansöker direkt till skolan som du vill studera på. Ansökan till yrkeshögskolan kan ske två gånger per år, en för start på hösten och en för start på våren. Du hittar alla utbildningar på yrkeshogskolan.se.
-
Efter gymnasiet kan du plugga, jobba eller resa till exempel. Läs mer om vad du kan göra efter gymnasiet här.
-
Nej, du måste läsa hela sjuksköterskeprogrammet på högskolenivå även om du redan är undersköterska. Ibland kan man få tillgodoräkna sig kurser men det skiljer sig mellan lärosäten så se till att fråga en Syv om detta.
-
-
På komvux tar 100 poäng fem veckor om du läser på heltid. En gymnasiekurs är oftast på 100 poäng men det kan skilja sig mellan kurser så kontrollera det noga med din kommun.
-
Nej, yrkeshögskola och högskola är inte samma sak. Båda utbildningsformerna är eftergymnasiala. Högskolan erbjuder akademiska utbildningar och forskning. Yrkeshögskolan erbjuder utbildningar med mycket praktik, oftare kortare program och alla utbildningar leder till yrken där arbetskraft efterfrågas.
-
-
En av de främsta skillnaderna mellan utbildningar som ges på högskola/universitet och de som ges på yrkeshögskolan, är att så kallade YH-utbildningar är framtagna för att matcha behovet på arbetsmarknaden, medan utbildningar på högskola/universitet är mer inriktade på forskning men kan också ge yrkeskompetens.
-
Utbildningarnas längd anges i yrkeshögskolepoäng (YH-poäng), där fem poäng motsvarar en veckas studier på heltid. 100 poäng motsvarar ett halvårs heltidsstudier, 200 poäng ett års heltidsstudier, 400 poäng två års heltidsstudier osv.
-
Ja det kan man, du kan välja att läsa distans på komvux och till viss del på folkhögskolor.
-
För start på hösten så får du besked i juli. För start på våren så får du besked i december.
-
Nej, grundläggande behörighet till högskolan ingår på yrkesprogrammen också. Om du behöver komplettera med någon behörighetsgivande kurs/ämnesnivå för särskild behörighet kan du göra det på komvux i efterhand. Det gäller oavsett om du har läst ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program på gymnasiet.
-
Det kan se olika ut i olika kommuner. Besök din kommuns hemsida på vuxenutbildning för mer information kring hur det fungerar där du bor.
-
Undersök vilket språkstöd som finns på skolan som du är intresserad av. Ofta finns det någon typ av språkverkstad där du kan få extra hjälp och stöd för att skriva och läsa akademiskt. Du behöver inte ha en funktionsnedsättning för att ta del av den typen av stöd.
-
Komvux betyder kommunal vuxenutbildning.
-
Ja, du har rätt att få hjälp på både högskolan och yrkeshögskolan. Det brukar finnas någon ansvarig funktion som arbetar med Särskilt pedagogiskt stöd. Kontakta den funktionen så tidigt som möjligt när du är antagen. Exempel på stöd är anteckningsstöd, talsyntes, teckenspråkstolkning, mentorsstöd, och extra tid under examination.
-
Det skiljer sig mellan länder vilka behörighetskrav som finns. Här finns mycket information om att studera utomlands. Där kan du hitta utbildningar utomlands själv. Ett annat sätt är att studera på en svensk högskola och sedan ansöka om utbytesstudier. Då brukar du kunna vara borta en eller två terminer. Det kan finnas möjligheter även inom yrkeshögskolan, kolla med den skola som du är intresserad av! Du kan få CSN för studier utomlands om skolan är godkänd av CSN. Ett tredje sätt är att ta hjälp av agenter som jobbar med att förmedla utlandsstudier.
-
Dina gamla högskolepoäng finns kvar. Det finns möjligheter att tillgodoräkna högskolepoäng inom många utbildningar. Kolla med den högskola du är intresserad av för att se om du kan tillgodoräkna dina gamla poäng inom utbildningen som du vill gå.
-
Här behöver du fundera på vad det är du helst vill studera. Om utbildningen inom ditt intresseområde finns både inom yrkeshögskolan och högskolan så kan du dels titta i jobbannonser och se vilken utbildning arbetsgivare efterlyser. Dels kan du också kontakta branschorganisationer eller arbetsgivare (du brukar hitta kontaktuppgifter i jobbannonser) och fråga vilken utbildning de tycker är bäst. Utöver det kan du fundera på om någon av utbildningarna är kortare och om det är en viktig faktor för dig. Du kan också fundera på plats, studieform eller om någon har mer praktik och du ser det som en fördel eller inte.
-
För att vara grundläggande behörig till yrkeshögskolan behöver du en gymnasieexamen eller motsvarande som innehåller godkänt betyg i Svenska 1, Engelska 5 och Matematik 1. Utöver det behöver du ofta ha läst specifika kurser eller ha viss arbetslivserfarenhet för olika utbildningar och det kallas särskild behörighet eller särskilda förkunskapskrav. Det finns även andra sätt att anses vara behörig till yrkeshögskola.
-
Nej, det går oftast bra med en utländsk gymnasieutbildning, så länge du kompletterar med Svenska 3 (och ibland Engelska 6 och Matematik 1).
-
Ett sätt att försöka öka dina chanser att komma in är genom att skriva högskoleprovet, eller att konkurrenskomplettera. Du kanske till exempel kan läsa till en kurs/ämne som ger meritpoäng. Ett annat sätt är att fundera på vilka delar av utbildningen som gör den till en drömutbildning för dig. Finns det andra utbildningar som tillgodoser samma saker?
Det finns inga resultat som matchar din filtrering.