Vanliga frågor om vuxen­utbildningar

Undersök vilket språkstöd som finns på skolan som du är intresserad av. Ofta finns det någon typ av språkverkstad där du kan få extra hjälp och stöd för att skriva och läsa akademiskt. Du behöver inte ha en funktionsnedsättning för att ta del av den typen av stöd.

Ja, du har rätt att få hjälp på både högskolan och yrkeshögskolan. Det brukar finnas någon ansvarig funktion som arbetar med Särskilt pedagogiskt stöd. Kontakta den funktionen så tidigt som möjligt när du är antagen. Exempel på stöd är anteckningsstöd, talsyntes, teckenspråkstolkning, mentorsstöd, och extra tid under examination.

Dina gamla högskolepoäng finns kvar. Det finns stora möjligheter att tillgodoräkna högskolepoäng inom många utbildningar. Kolla med den högskola du är intresserad av för att se om du kan tillgodoräkna dina gamla poäng inom utbildningen som du vill gå.

Det skiljer sig mellan länder vilka behörighetskrav som finns. Här finns mycket information om att studera utomlands. Där kan du hitta utbildningar utomlands själv. Ett annat sätt är att studera på en svensk högskola och sedan ansöka om utbytesstudier. Då brukar du kunna vara borta en eller två terminer. Det kan finnas möjligheter även inom yrkeshögskolan, kolla med den skola som du är intresserad av! Du kan få CSN för studier utomlands. Ett tredje sätt är att ta hjälp av agenter som jobbar med att förmedla utlandsstudier.

Ett sätt att försöka öka dina chanser att komma in är genom att skriva högskoleprovet, eller att konkurrenskomplettera. Du kanske till exempel kan läsa till en kurs/ämne som ger meritpoäng. Ett annat sätt är att fundera på vilka delar av utbildningen som gör den till en drömutbildning för dig. Finns det andra utbildningar som tillgodoser samma saker?

Här behöver du fundera på vad det är du helst vill studera. Om utbildningen inom ditt intresseområde finns både inom yrkeshögskolan och högskolan så kan du dels titta i jobbannonser och se vilken utbildning arbetsgivare efterlyser. Dels kan du också kontakta arbetsgivare (du brukar hitta kontaktuppgifter i jobbannonser) och fråga vilken utbildning de tycker är bäst. Utöver det kan du fundera på om någon av utbildningarna är kortare och om det är en viktig faktor för dig. Du kan också fundera på plats, studieform eller om någon har mer praktik och du ser det som en fördel eller inte.

Nej, det går oftast bra med en utländsk gymnasieutbildning, så länge du kompletterar med Svenska 3 (och ibland Engelska 6 och Matematik 1).

För att vara grundläggande behörig till yrkeshögskolan behöver du en gymnasieexamen eller motsvarande som innehåller godkänt betyg i Svenska 1, Engelska 5 och Matematik 1. Utöver det behöver du ofta ha läst specifika kurser eller ha viss arbetslivserfarenhet för olika utbildningar och det kallas särskild behörighet eller särskilda förkunskapskrav.

Efter gymnasiet kan du höja ditt meritvärde genom att göra prövning i en redan godkänd kurs/ämne. Har du däremot ett F kan du få möjlighet att läsa en gång till på Komvux. Du kan även få möjlighet att läsa meritpoängsgivande kurser/ämnen men det är kommunen där du bor som bestämmer vad som är möjligt.

Efter gymnasiet kan du plugga, jobba eller resa till exempel. Läs mer om vad du kan göra efter gymnasiet här.  

Nej, du kan välja att läsa kurser/ämnen för grundläggande behörighet på ett yrkesprogram. Annars kan du komplettera med behörighetsgivande kurser/ämnen på komvux i efterhand.

Nej, man måste inte skriva högskoleprovet för att få söka till högskola. Du kan komma in på endast dina betyg från gymnasiet också. Att skriva högskoleprovet kan öka dina chanser att bli antagen.

Nej, yrkeshögskola och högskola är inte samma sak. Båda utbildningsformerna är eftergymnasiala. Högskolan erbjuder akademiska utbildningar och forskning. Yrkeshögskolan erbjuder utbildningar med mycket praktik, oftare kortare program och alla utbildningar leder till yrken där arbetskraft efterfrågas. 

Högskolor och universitet är väldigt lika varandra. Skillnaden ligger i rättigheter att utfärda examen och forskning. Läs mer om skillnaderna och likheterna här.

För start på hösten så får du besked i juli. För start på våren så får du besked i december. 

Du ansöker direkt till skolan som du vill studera på. Ansökan till yrkeshögskolan kan ske två gånger per år, en för start på hösten och en för start på våren. Du hittar alla utbildningar på yrkeshogskolan.se. 

En av de främsta skillnaderna mellan utbildningar som ges på högskola/universitet och de som ges på yrkeshögskolan, är att så kallade YH-utbildningar är framtagna för att matcha behovet på arbetsmarknaden, medan utbildningar på högskola/universitet är mer inriktade på forskning men kan också ge yrkeskompetens.

Utbildningarnas längd anges i yrkeshögskolepoäng (YH-poäng), där fem poäng motsvarar en veckas studier på heltid. 100 poäng motsvarar ett halvårs heltidsstudier, 200 poäng ett års heltidsstudier, 400 poäng två års heltidsstudier osv.

Du får läsa på komvux från den första juli året du fyller 20 år eller om du är 19 år och gått ut gymnasiet utan att få gymnasieexamen. Exakt när du kan söka beror på hur kommunen där du bor har lagt upp sina ansökningsperioder.

Det kan se olika ut i olika kommuner. Besök din kommuns hemsida på vuxenutbildning för mer information kring hur det fungerar där du bor.

Du ansöker via den kommun du är folkbokförd i. Gå in på kommunens hemsida under vuxenutbildning för mer information. Har du hittat en utbildning som inte finns i din hemkommun så kan det vara möjligt att läsa den beroende på vilka avtal som finns mellan kommunerna.

Komvux betyder kommunal vuxenutbildning.

CSN-beloppen för 2026 ligger på 4120 kr i bidrag och 9472 kr i lån per månad. Men det är bara om du läser på heltid och inte har några andra tillägg eller begränsningar. Läs allt om CSN på deras hemsida.

Nej, du måste läsa hela sjuksköterskeprogrammet på högskolenivå även om du redan är undersköterska. Ibland kan man få tillgodoräkna sig kurser men det skiljer sig mellan lärosäten så se till att fråga en Syv om detta. 

På komvux tar 100 poäng fem veckor om du läser på heltid. En gymnasiekurs är oftast på 100 poäng men det kan skilja sig mellan kurser så kontrollera det noga med din kommun. 

Ja det kan man, du kan välja att läsa distans på komvux och till viss del på folkhögskolor. 

För att läsa vid komvux behöver du kontakta din hemkommun, det vill säga kommunen där du är skriven. Där pratar du med utbildningsförvaltningen eller ansvarig för kommunens vuxenutbildning.

Ja, du kan få studiemedel när du studerar på högskola, universitet, yrkeshögskola, folkhögskola och komvux.

En yrkeshögskola ger en eftergymnasial utbildning som kombinerar teori med praktiska yrkeserfarenheter. Yrkeshögskoleutbildningar är ofta på 1-2 år och ger dig som studerande en yrkesmässigt eftertraktad kompetens där det finns ett uttalat behov av arbetskraft. Det finns alltså goda möjligheter till att få jobb efter avslutad utbildning. YH-utbildningar finns inom de flesta branscherna och många väljer just YH för mer vidareutveckling eller om man helt vill byta karriär.

Meritpoäng är en sorts bonuspoäng som du får tillgodoräkna dig om du har läst vissa specifika kurser/ämnen och fått minst betyget E i kursen/ämnet.

Om du läser enligt Gy25 så är de ämnen som du kan få meritpoäng för Moderna språk fortsättning nivå 1, Moderna språk fortsättning nivå 2, Moderna språk fördjupning nivå 1, 2, 3, Engelska Nivå 3, Matematik Nivå 2, Matematik Fortsättning Nivå 1, Matematik Fortsättning Nivå 2, Matematik Fördjupning Nivå 1, Matematik specialisering b/c

Om du läser enligt Gy11 så är de kurser som kan ge meritpoäng moderna språk 3, moderna språk 4 och moderna språk 5, engelska 7 och matematik 2, matematik 3, matematik 4, matematik 5 och matematik specialisering.

Totalt kan du få tillgodoräkna dig max 2,5 meritpoäng. Läs mer om meritpoäng här.

Här kan du läsa mer om behörighet till komvux, universitet eller yrkeshögskola: Vad händer efter studenten.

LIA står för Lärande i Arbete och är en period där du som student får möjlighet att praktisera på en arbetsplats. Alla yrkeshögskoleutbildningar omfattas av LIA. Det innebär att du i praktiken utvecklar din kompetens och kunskap som du får under utbildningen. Genom din praktik skapar du ett brett kontaktnät då samverkan mellan företag och andra arbetsgivare drivs tillsammans med yrkeshögskoleutbildningen.