Vanliga frågor till Snackamedsyv

De nationella gymnasieprogrammen är tre år långa. Mer om gymnasiet.

Du kan inte gå om gymnasiet om du har slutfört en gymnasieutbildning, men om du hoppar av, eller vill byta till ett helt annat program så kan du börja om. 

I gymnasieskolan genomförs nationella prov i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. Läs mer om nationella prov här.

Efter gymnasiet kan du höja ditt meritvärde genom att göra prövning i en redan godkänd kurs. Har du däremot ett F kan du få möjlighet att läsa kursen en gång till på Komvux. Du kan även få möjlighet att läsa meritpoängsgivande kurser men det är kommunen där du bor som bestämmer vad som är möjligt.

Du kan hitta dina betyg på antagning.se. Hittar du dem inte där kan du kontakta stadsarkivet i den stad där du gick i gymnasiet. 

De poäng som gäller när du söker till gymnasiet kallas meritvärde. Det är summan av dina 16 eller 17 bästa betyg från grundskolan omräknat i poäng. Räkna ut ditt meritvärde här.

Det beror på om det är giltig eller ogiltig frånvaro. Giltig frånvaro är när skolan godkänt att du är ledig eller att du är sjukanmäld. Ogiltig frånvaro är när du uteblir utan att skolan har beviljat att du är borta. Sammanlagt fyra timmars ogiltig frånvaro under en månad kan påverka ditt CSN och även andra bidrag som du eller din familj har.

Vanligtvis sträcker sig en kurs på 100 poäng över ett läsår. Men 100 poäng motsvarar egentligen 100 timmar. Det innebär att du kan läsa kurser på 100 poäng på en termin eller kurser på 50 poäng på två terminer till exempel.

Idag kallas det program istället för linjer. Det finns 18 nationella program, här finns en lista på alla programmen. Läs mer om gymnasiet här.

Du söker till gymnasiet via din kommuns antagningsenhet. Länkar till alla antagningsenheter finns på gymnasiekoll.se. 

I gymnasiet får du betyg efter varje avslutad kurs. Vanligtvis är det i slutet av terminen eller i slutet av ett läsår. 

Vanligtvis börjar du gymnasiet när du är 15 eller 16 år.

Det beror på när du vill byta. Är det precis i starten av din utbildning och antagningssystemet fortfarande är igång så är det genom systemet som du gör ett omval. Är det senare under din gymnasietid så behöver du kontakta skolan som du vill byta till. Du kan läsa mer om hur det kan gå till här.

Efter gymnasiet kan du plugga, jobba eller resa till exempel. Du kan läsa om några av alternativen på den här sidan.

Du ska välja ett gymnasieprogram som passar dig och som ger dig bästa möjligheterna till att göra det du vill efter gymnasiet. Behöver du bolla dina tankar kan du boka en tid en studie- och yrkesvägledare här.

Nej, du kan välja att läsa kurser för grundläggande behörighet på ett yrkesprogram. Annars kan du komplettera med behörighetsgivande kurser på komvux i efterhand. 

Nej, man måste inte skriva högskoleprovet för att få söka till högskola. Du kan komma in på endast dina betyg från gymnasiet också. Att skriva högskoleprovet kan öka dina chanser att bli antagen.

Nej, yrkeshögskola och högskola är inte samma sak. Båda utbildningsformerna är eftergymnasiala. Högskolan erbjuder akademiska utbildningar och forskning. Yrkeshögskolan erbjuder utbildningar med mycket praktik, oftare kortare program och alla utbildningar leder till yrken där arbetskraft efterfrågas. 

Högskolor och universitet är väldigt lika varandra. Skillnaden ligger i rättigheter att utfärda examen och forskning. Läs mer om skillnaderna och likheterna här.

För start på hösten så får du besked i juli. För start på våren så får du besked i december. 

Du ansöker direkt till skolan som du vill studera på. Ansökan till yrkeshögskolan kan ske två gånger per år, en för start på hösten och en för start på våren. Du hittar alla utbildningar på yrkeshogskolan.se. 

En av de främsta skillnaderna mellan utbildningar som ges på högskola/universitet och de som ges på yrkeshögskolan, är att så kallade YH-utbildningar är framtagna för att matcha behovet på arbetsmarknaden, medan utbildningar på högskola/universitet är mer inriktade på forskning men kan också ge yrkeskompetens.

Utbildningarnas längd anges i yrkeshögskolepoäng (YH-poäng), där fem poäng motsvarar en veckas studier på heltid. 100 poäng motsvarar ett halvårs heltidsstudier, 200 poäng ett års heltidsstudier, 400 poäng två års heltidsstudier osv.

Du får läsa på komvux från den första juli året du fyller 20 år eller om du är 19 år och gått ut gymnasiet utan att få gymnasieexamen. Exakt när du kan söka beror på hur kommunen där du bor har lagt upp sina ansökningsperioder.

Det kan se olika ut i olika kommuner. Besök din kommuns hemsida på vuxenutbildning för mer information kring hur det fungerar där du bor.

Heltidsstudier på komvux är 20 poäng per vecka. Det brukar gå att kombinera till exempel två kurser åt gången på halvtid. Kolla med din kommun om det går att läsa mer än 20 poäng i veckan.

Du ansöker via den kommun du är folkbokförd i. Gå in på kommunens hemsida under vuxenutbildning för mer information. Har du hittat en utbildning som inte finns i din hemkommun så kan det vara möjligt att läsa den beroende på vilka avtal som finns mellan kommunerna.

Komvux betyder kommunal vuxenutbildning.

CSN-beloppen för 2021 ligger på 3312 kr i bidrag och 7616 kr i lån per månad. Men det är bara om du läser på heltid och inte har några andra tillägg eller begränsningar. Läs allt om CSN på deras hemsida.

Nej, du måste läsa hela sjuksköterskeprogrammet på högskolenivå även om du redan är undersköterska. Ibland kan man få tillgodoräkna sig kurser men det skiljer sig mellan lärosäten så se till att fråga en SYV om detta. 

På komvux tar 100 poäng fem veckor om du läser på heltid. En gymnasiekurs är oftast på 100 poäng men det kan skilja sig mellan kurser så kontrollera det noga med din kommun. 

Ja det kan man, du kan välja att läsa distans på komvux och till viss del på folkhögskolor. 

För att läsa vid komvux behöver du kontakta din hemkommun, det vill säga kommunen där du är skriven. Där pratar du med utbildningsförvaltningen eller ansvarig för kommunens vuxenutbildning.

Ja, du kan få studiemedel när du studerar på högskola, universitet, yrkeshögskola, folkhögskola och komvux.

En yrkeshögskola ger en eftergymnasial utbildning som kombinerar teori med praktiska yrkeserfarenheter. Yrkeshögskoleutbildningar är ofta på 1-2 år och ger dig som studerande en yrkesmässigt eftertraktad kompetens där det finns ett uttalat behov av arbetskraft. Det finns alltså goda möjligheter till att få jobb efter avslutad utbildning. YH-utbildningar finns inom de flesta branscherna och många väljer just YH för mer vidareutveckling eller om man helt vill byta karriär.

På gymnasiet kallas praktiken för APL, arbetsplatsförlagt lärande och innebär att delar av utbildningen genomförs på en arbetsplats. På yrkesprogrammen har eleverna minst 15 veckors APL och för elever som går en gymnasial lärlingsutbildning är minst halva utbildningen arbetsplatsförlagd.

Meritpoäng är en sorts bonuspoäng som du får tillgodoräkna dig om du har läst vissa specifika kurser och fått minst betyget E i kursen. De kurser som kan ge meritpoäng är moderna språk 3, moderna språk 4 och moderna språk 5, engelska 7 och matematik 2, matematik 3, matematik 4, matematik 5 och matematik specialisering. Totalt kan du få tillgodoräkna dig max 2,5 meritpoäng. Läs mer om meritpoäng här.

Här kan du läsa mer om behörighet till komvux, universitet eller yrkeshögskola: Vad händer efter studenten.

LIA står för Lärande i Arbete och är en period där du som student får möjlighet att praktisera på en arbetsplats. Alla yrkeshögskoleutbildningar omfattas av LIA. Det innebär att du i praktiken utvecklar din kompetens och kunskap som du får under utbildningen. Genom din praktik skapar du ett brett kontaktnät då samverkan mellan företag och andra arbetsgivare drivs tillsammans med yrkeshögskoleutbildningen.

För att vara behörig till nationella program på gymnasieskolan behöver du ha lägst betyget E i Svenska/Svenska som andraspråk, Matematik och Engelska. Vill du läsa ett yrkesprogram behöver du även lägst betyget E i ytterligare fem ämnen. Vilka dessa fem är spelar ingen roll.

Vill du istället söka ett högskoleberedande program krävs lägst betyget E i ytterligare nio ämnen. Vilka ämnen som du behöver ha minst E i är beroende på vilket högskoleförberedande program du söker. För behörighet till Ekonomiprogrammet, Humanistiska programmet och Samhällsvetenskapsprogrammet krävs lägst betyget E i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. För behörighet till Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet krävs lägst betyget E i biologi, fysik och kemi. Gällande Estetiska programmet så kan det vara vilka nio ämnen som helst. För att söka till Estetiska programmet kan du även behöva göra färdighetsprov.

Vad är det som inte känns bra på din skola? Är det valet av program, hur undervisningen är organiserad eller klickar du inte med kompisarna i klassen?  Ett bra första steg är att prata med någon som jobbar på skolan som du har förtroende för. Att sätta ord på sina känslor och tankar kan vara ett bra första steg för att synliggöra för sig själv, och för skolan, vad det är som inte känns bra.

Känner du att du går på fel program så kan ni tillsammans se över vilka alternativ som passar dig. Syv har kunskap om olika studievägar och kan även hjälpa dig att hitta motivation till att fortsätta din nuvarande utbildning om så önskas. Kommer du fram till att ett skolbyte är det bästa för dig så kan studie- och yrkesvägledare guida dig vidare.

Att byta skola och/eller program kan ibland gå lätt och ibland är det svårare. Generellt så är det lättare att byta inför, eller i början av ett nytt läsår. Går du i årskurs två eller tre på gymnasiet så behöver din studieplan stämma någorlunda bra överens med den önskade skolans upplägg så att de kan tillgodose dig med den undervisning du har rätt till. En annan sak som kan försvåra ett byte kan vara att skolan inte har några lediga platser och därmed inte har möjlighet att erbjuda en plats.

När du läst klart ett gymnasieprogram och uppnått alla kriterier för examen så får du en gymnasieexamen. Du får då ett så kallat examensbevis. Saknar du godkända betyg i vissa kurser som krävs för ett examensbevis så får du istället ett studiebevis.

Oavsett om du har läst ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program behöver du ha godkända betyg, det vill säga minst E, i 2250 poäng av 2500 poäng för att få gymnasieexamen. Utöver det så krävs följande:

För yrkesförberedande:

• Minst betyget E i svenska 1 eller svenska som andraspråk 1
• Minst betyget E i matematik 1
• Minst betyget E i engelska 5
• Betyget E i gymnasiearbete
• Minst betyget E i 400 poäng av programgemensamma ämnen.

För högskoleförberedande program:

• Minst betyget E i svenska 1,2 och 3 eller svenska som andraspråk 1,2 och 3
• Minst betyget E i matematik 1
• Minst betyget E i engelska 5 och 6
• Betyget E i gymnasiearbete