Meritpoäng
Hur funkar det här med meritpoäng egentligen? På den här sidan reder vi ut vad som gäller.
Gymnasieskolan i Sverige är en utbildning som sker efter grundskolan och som oftast är tre år lång. I gymnasiet får du som elev välja utbildning själv men vissa kurser/ämnen läser alla.
Hur funkar det här med meritpoäng egentligen? På den här sidan reder vi ut vad som gäller.
Vad händer efter studenten? Kanske vet du precis vad du vill göra, kanske inte. Här är Syvs tips till dig som går i gymnasiet.
Här har vi samlat lite tips till dig som har en ungdom i gymnasiet.
Gymnasieskolan i Sverige är uppdelad i program. Det finns 18 Nationella program uppdelat på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. De nationella gymnasieprogrammen består av kurser/ämnen som är gymnasiegemensamma- och programgemensamma. Vidare har varje program inriktningar och programfördjupningar som hör till programmet. Utöver det har alla program 200 poäng individuella val och ett gymnasiearbete som ska genomföras. Gymnasieprogrammen i Sverige är tre år och du läser totalt minst 2500 poäng.
Det finns även fyra introduktionsprogram för dig som ännu inte är behörig till nationellt program. På gymnasiekoll.se finns en lista på alla program och beskrivningar av programmen och annat som är bra att veta inför ditt gymnasieval. Förutom de nationella programmen samt introduktionsprogram så finns det även riksrekryterande utbildningar. Förr hette det gymnasielinjer, men sedan 2011 heter de olika utbildningarna på gymnasiet gymnasieprogram.
Att välja gymnasieprogram kan vara både spännande och skrämmande. För att göra ett välgrundat val som känns rätt för dig behöver du läsa på om alla olika program. Förutom att ha kunskap om alternativen behöver du också utgå ifrån dig själv. Vad är du intresserad av? Vilka ämnen tycker du är kul? Vad har du för styrkor och vad är ditt mål med gymnasiet?
Ett sätt att ringa in ett passande program för dig är att göra plus- och minuslistor med några tänkbara alternativ. Detta synliggör hur programmen matchar dina önskemål och mål med gymnasieutbildningen. Det kan vara bra att få prata om dina tankar kring olika tänkbara val med de som står dig nära. Det kan också vara bra att prata med en studie- och yrkesvägledare som har kunskap om val och väljande. Viktigt är att du i slutändan gör ett val som känns bra för dig och inte väljer utifrån vad andra tycker att du ska välja.
På gymnasiet får du betyg i kurserna/ämnena du läser. Hur du räknar ut ditt betygsvärde skiljer sig från grundskolan. Vi förklarar skillnaden!
En gymnasieskola kan drivas av kommunen eller av ett företag. En så kallad friskola. Det är viktigt att du väljer en skola som passar dig så att din studietid blir rolig och lärorik.
Fundera över vad som är viktigt för att du ska trivas. Det kan till exempel vara utifrån:
Fundera på vad som är viktigt för dig och jämför vad de olika skolorna erbjuder.
Skolverket styr över alla skolor i Sverige. De har ansvar att styra och stödja förskola, skola, gymnasieskola och vuxenutbildning i Sverige. Gymnasieskolan regleras i Skollagen, gymnasieförordningen och läroplanen Gy11 och Gy25. Skolverket tar bland annat fram allmänna råd, fortbildningar och nationella prov som stöd till arbetet i skolan. På så sätt arbetar de hela tiden med att utveckla och förbättra den svenska skolan. De jobbar också med forskning och ser till så att vi deltar i internationella studier. Det är Skolverket som utfärdar legitimation till lärare.
I Sverige gäller skolplikt för alla som är bosatta här från förskoleklass till och med nionde klass i grundskolan. Gymnasiet är frivilligt men har du påbörjat en gymnasieutbildning så gäller närvaroplikt. Det betyder att har du valt att gå på gymnasiet så måste du närvara på undervisningen. Uteblir du från undervisningen utan lov så kan ditt CSN-bidrag bli indraget. Även andra bidrag som till exempel inackorderingstillägg eller övriga bidrag som finns inom familjen kan också bli drabbade.
Efter gymnasiet kan du höja ditt meritvärde genom att göra prövning i en redan godkänd kurs/ämne. Har du däremot ett F kan du få möjlighet att läsa en gång till på Komvux. Du kan även få möjlighet att läsa meritpoängsgivande kurser/ämnen men det är kommunen där du bor som bestämmer vad som är möjligt.
Meritpoäng är en sorts bonuspoäng som du får tillgodoräkna dig om du har läst vissa specifika kurser/ämnen och fått minst betyget E i kursen/ämnet.
Om du läser enligt Gy25 så är de ämnen som du kan få meritpoäng för Moderna språk fortsättning nivå 1, Moderna språk fortsättning nivå 2, Moderna språk fördjupning nivå 1, 2, 3, Engelska Nivå 3, Matematik Nivå 2, Matematik Fortsättning Nivå 1, Matematik Fortsättning Nivå 2, Matematik Fördjupning Nivå 1, Matematik specialisering b/c
Om du läser enligt Gy11 så är de kurser som kan ge meritpoäng moderna språk 3, moderna språk 4 och moderna språk 5, engelska 7 och matematik 2, matematik 3, matematik 4, matematik 5 och matematik specialisering.
Totalt kan du få tillgodoräkna dig max 2,5 meritpoäng. Läs mer om meritpoäng här.
Här kan du läsa mer om behörighet till komvux, universitet eller yrkeshögskola: Vad händer efter studenten.
Vad är det som inte känns bra på din skola? Är det valet av program, hur undervisningen är organiserad eller klickar du inte med kompisarna i klassen? Ett bra första steg är att prata med någon som jobbar på skolan som du har förtroende för. Att sätta ord på sina känslor och tankar kan vara ett bra första steg för att synliggöra för sig själv, och för skolan, vad det är som inte känns bra.
Känner du att du går på fel program så kan ni tillsammans se över vilka alternativ som passar dig. Syv har kunskap om olika studievägar och kan även hjälpa dig att hitta motivation till att fortsätta din nuvarande utbildning om så önskas. Kommer du fram till att ett skolbyte är det bästa för dig så kan studie- och yrkesvägledare guida dig vidare.
Att byta skola och/eller program kan ibland gå lätt och ibland är det svårare. Generellt så är det lättare att byta inför, eller i början av ett nytt läsår. Går du i årskurs två eller tre på gymnasiet så behöver din studieplan stämma någorlunda bra överens med den önskade skolans upplägg så att de kan tillgodose dig med den undervisning du har rätt till. En annan sak som kan försvåra ett byte kan vara att skolan inte har några lediga platser och därmed inte har möjlighet att erbjuda en plats.
När du läst klart ett gymnasieprogram och uppnått alla kriterier för examen så får du en gymnasieexamen. Du får då ett så kallat examensbevis. Saknar du godkända betyg i vissa kurser som krävs för ett examensbevis så får du istället ett studiebevis.
Oavsett om du har läst ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program behöver du ha godkända betyg, det vill säga minst E, i 2250 poäng av 2500 poäng för att få gymnasieexamen. Utöver det så krävs följande:
Gy25
För yrkesförberedande:
För högskoleförberedande program:
Gy11
För yrkesförberedande:
För högskoleförberedande program:
För att vara behörig till nationella program på gymnasiet behöver du ha lägst betyget E i Svenska/Svenska som andraspråk, Matematik och Engelska. Vill du läsa ett yrkesprogram behöver du även lägst betyget E i ytterligare fem ämnen. Vilka dessa fem är spelar ingen roll.
Vill du istället söka ett högskoleberedande program krävs lägst betyget E i ytterligare nio ämnen. Vilka ämnen som du behöver ha minst E i är beroende på vilket högskoleförberedande program du söker. För behörighet till Ekonomiprogrammet, Humanistiska programmet och Samhällsvetenskapsprogrammet krävs lägst betyget E i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. För behörighet till Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet krävs lägst betyget E i biologi, fysik och kemi. Gällande Estetiska programmet så kan det vara vilka nio ämnen som helst. För att söka till Estetiska programmet kan du även behöva göra färdighetsprov.
På gymnasiet kallas praktiken för APL, arbetsplatsförlagt lärande och innebär att delar av utbildningen genomförs på en arbetsplats. På yrkesprogrammen har eleverna minst 15 veckors APL och för elever som går en gymnasial lärlingsutbildning är minst halva utbildningen arbetsplatsförlagd.
De nationella gymnasieprogrammen är tre år långa. Läs mer om gymnasiet.
Det beror på om det är giltig eller ogiltig frånvaro. Giltig frånvaro är när skolan godkänt att du är ledig eller att du är sjukanmäld. Ogiltig frånvaro är när du uteblir utan att skolan har beviljat att du är borta. För hög ogiltig frånvaro kan påverka ditt CSN och även andra bidrag som du eller din familj har.
I gymnasiet genomförs nationella prov i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk.
Efter gymnasiet kan du plugga, jobba eller resa till exempel. Läs mer om vad du kan göra efter gymnasiet här.
100 poäng motsvarar ca. 100 undervisningstimmar. Vanligtvis sträcker sig en kurs/ett ämne på 100 poäng över ett läsår.
Det finns 18 nationella program, här finns en lista på alla programmen. Läs mer om gymnasiet här.
De poäng som gäller när du söker till gymnasiet kallas meritvärde. Det är summan av dina 16 eller 17 bästa betyg från grundskolan omräknat i poäng. Räkna ut ditt meritvärde här.
Du kan hitta dina betyg på antagning.se. Hittar du dem inte där kan du kontakta stadsarkivet i den stad där du gick i gymnasiet.
Du söker till gymnasiet via din kommuns antagningsenhet. Länkar till alla antagningsenheter finns på gymnasiekoll.se.
Vanligtvis börjar du gymnasiet när du är 15 eller 16 år.
Det beror på när du vill byta. Är det precis i starten av din utbildning och antagningssystemet fortfarande är igång så är det genom systemet som du gör ett omval. Är det senare under din gymnasietid så behöver du kontakta skolan som du vill byta till. Läs mer hur du byter gymnasium här.
Nej, du kan välja att läsa kurser/ämnen för grundläggande behörighet på ett yrkesprogram. Annars kan du komplettera med behörighetsgivande kurser/ämnen på komvux i efterhand.
I gymnasiet får du betyg efter varje avslutad kurs/ämne. Läser du enligt Gy11 så gäller det betyget som är satt efter varje kurs. Läser du enligt Gy25 så är det betyget på den högsta ämnesnivån som räknas för alla underliggande nivåer.
Du ska välja ett gymnasieprogram som passar dig och som ger dig bästa möjligheterna till att göra det du vill efter gymnasiet. Behöver du bolla dina tankar kan du boka en tid en studie- och yrkesvägledare.
Det finns inga resultat som matchar din filtrering.